Förresten.

Jag älskar att jag skriver ett blogg-inlägg som enbart handlar om mitt liv och vad jag gör, för att sedan skriva ett annat och bak-tala just dessa inlägg. Bara för att accentuera min dumhet slänger jag också in ett "Yes, we can, Obama!". Go! Go!

Nej, Blondin-Bella, det är inte ok.

Så hamnar man i slö-surfande en kväll då wow annars hade legat på schemat. Frågan är fan om det inte är värt att börja igen för att slippa sånt här. Hursomhelst. Man klickar sig fram, en länk leder till en annan, och tillslut har man plöjt igenom varenda dumma blondins personliga "mode"-blogg där de skriver om "vardagen, fina grejjer och lixom va ja gör!" Efter redan nämnda Bella's blogg-succé så tror plötsligt varenda illiterat 14-årig småstadsbo att de "oxå kan", har nån som helst koll och tycker att deras tankar är värda att dela med sig av. Så, vem är det som snackar, tänker säkert ni. Jo, jag behärskar åtminstone språket jag talar även i skrift. Jag har oftast vissa poänger med mina inlägg och ja, jag tycker fan jag är intressantare än andra. Plus att min nivå oftast stämmer överrens med samhällets standard-mått för intelligent. Jag må vara ett elitistiskt svin, och ni må hata mig, men jag tycker att dumma människor inte ens borde försöka sträcka sina pretentioner till att driva en "personlig" blogg med svaga, fåniga, samhällsvetenskapliga kommentarer mellan hårförlängningar och manikyr. Riktiga diskussioner bör åsidosättas för de som behärskar dem.
Ja. Det var jag som skrev det här. Så. Hata mig nu. Jag tycker ändå bättre om mig själv än er.

Omorganisering, part 1.

Hej hej. Ja, det gick ju sådär även med detta åtagandet. Att sitta ner och blogga har verkligen, verkligen inte varit nån prioritet på sistone då jag plötsligt har ett fullklottrat schema som inte ser ut att ta slut. Ever. Visst är det där emellan mycket slöseri med tid, men när jag har tid att slösa finns det ingen energi att göra nått vettigt utav den. MEN. Nu börjar det. Det har faktiskt börjat redan. Det har börjat så mycket att jag inte ens hunnit tala om det för er. Mitt nya liv. Mer än någonsin har det tillslut börjat. Sedan ett par, tre veckor tillbaka är jag nere på 7-8 timmars sömn varje natt. Och den senaste tiden har det inte ens varit svårt att gå upp efter så lite sömn. Tvärtom var det mycket svårare att gå upp förut när jag sov 11-12 timmar. Såklart. Även sådana dagar som dessa, när jag är bakis, vaknar jag automatiskt efter 7 timmar och stiger upp oavsett om huvudet är med eller ej. Nåja, mer då? JAG HAR BÖRJAT GYMMA! Något som är mer osannlikt än att en svart man skulle bli president är just detta. Jag, världens mest sjävlgoda soffliggare började få diverse problem av mitt stillasittande och gjorde vad jag skjutit på länge. Köpte ett gym-kort under Sannas övervakan. Sedan en månad så gymmar jag 2-3 gånger i veckan och tycker faktiskt att det är KUL. Hur jag kan tycka det vet jag inte, men jag ser verkligen fram emot mina träniNonengspass mellan varje gång, och funderar på att utöka dem. Men 3 gånger i veckan räcker nog till en början. Nåja. Vidare käkar jag vitaminer och sallad varje dag (nästan). Men matlagandet är nästa punkt på listan som måste överses. Så, det var allt? Två små saker jag lyckats förvuxna? Nej. Jag har sparat det värsta till sist. I måndags... jag kan knappt skriva det, för jag förstår det själv inte än.. så frös jag mitt WoW-account. Nu hör jag att vissa av er jublar, och suckar av lättnad, men jag ska vara ärlig direkt. Mitt mål är inte att sluta heeeelt, utan att först och främst dra ner. Men dock började jag med att cutta mina supplies helt, och nu har jag varit helt WoW-fri sedan måndags kväll. Hur länge det kommer hålla i, vet jag inte. Men varje dag är en seger. Ni missbrukare vet vad jag pratar om. Så. Mitt nya liv har sannerligen tagit form. En fin form.