imstilljustacliche

Allt är tråkigt. Alla är fula.
Jag vill ha en sån här som ska göra mig lycklig igen. Åh. Om jag ändå vore i Indien.

Nu kanske ni tror att jag är helt partisk eftersom jag helt utelämnade att nämna bandet Draco and the Malfoys, vilket naturligtvis har lika stor plats i mitt hjärta, trots att de är ondare än Harry and the Potters. Men "My dad is rich and yours is dead" är ju ändå en uppenbart fantastisk sång. Önskar jag fick höra den oftare.

Som vanligt så går det åt helvete. VHS har slarvat bort min ansökan till högskolan. Det är ingen som vet om jag får fortsätta plugga till våren. Och då vete fan hur det kan gå. Jag hamnar på fattighuset, dårhuset, bårhuset. Vilket jävla hus som helst. Men inte i min 48 kvadratiska lägenhet iaf. Jag är så trött på att aldrig bli överraskad på det positiva sättet. Ska det gå åt helvete så är det för mig det ska göra det iaf. Det har gud bestämt.
Det blir nog bra. Man är liksom för trött just nu för att orka ta illa vid sig av "slumpen". Nu är det jul. Det ska bli fantastiskt. Inget kommer vara som det brukar. Folk har blivit sjuka och folk har dött. Jag tycker folk borde sluta dö. Jag är less på det.

Positivt? Jag hann läsa ut Brott och straff, med råge och lycka över att den var så bra. Mer? Harry and the Potters - ni är så jävla bra. Har nynnat på The Human Hosepipe i flera dar nu. Och framför allt Wizard chess - fantastisk låt. Jaja. (Save Ginny Weasley icke att förglömmas i denna oändliga orgie av namedroppande!)

Min far ska få en signerad Born to Run-platta i 50-årspresent nästa månad. Jag är så arg på att jag är så förbannat snäll. Hur kan jag ge bort en sådan sak? Jag är rubbad. Argh!

(Jag fick vg på senaste hemtentan. Wii. Vg är högsta betyg. Jag är ett geni.)

Vissa dagar är man tröttare än andra. Vissa dagar är man skabbigare än andra. Vissa dagar går det inte att hitta nått man är sugen på trots att man är hungrig. Vissa dagar har man mindre pengar än andra dagar. Vissa dagar är man kall, hur mycket kläder man än tar på sig. Vissa dagar passar inte en enda låt man har på mp3n. Vissa dagar är alla människor runt omkring en så fula att det sticker i ögonen på en. Vissa dagar borde man slippa samvetet. Vissa dagar borde Göteborg bombhotas så att alla slapp gå ut. Det här är en sån dag. Suck.

(Naturligtvis ligger servern nere med.)

Jag är så jävla less. Jag vet inte om jag faktiskt klarar en hel facking termin till av detta homosexuella, pissiga hysteri-plugg. Jag har inte gjort nått annat den här hösten än att sitta begravd i bajs. Jag orkar inte mer. Och som dödsdomen tryckte vår fd fantastiska lärare en 10-sidors hemtenta i händerna på oss. 10 sidor är en b-uppsats. Helvetes fanskap. Jag blir så jävla förbannad. Jag vill ha roligt nångång. Jag vill orkar inte skriva tio sidor om bajs nu igen! En vanlig fem-poängs hemtenta brukar ligga på 4-5 sidor. Max. AAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRGGGGGGHHHHHHHHHHHH!!!!!!!! Jag blir rosenrasande. Jag är så jävla förbannad. Fy FAN! Och nästa helvetes delkurs börjar dagen efter fanskapet ska vara inlämnad. Och gissa vad. Då går jag i skolan 3 dar i veckan, (kan verka skönt och avslappnande javisst!) och till varje lektionstillfälle, måndag, onsdag och fredag, ska jag ha läst  100-150 sidor i poesi och facklitteratur. DVS romaner och prosa har jag inte räknat med. Den första romanen har jag från och med i dag tre veckor på mig att läsa. Det är Brott och Straff. Hurra! Den ska jag läsa samtidigt som jag skriver en hemtenta på 10 sidor, läser dikter och facklitteratur på 400 sidor i veckan och försöker hålla uppe något slags liv. Över jul ska jag läsa Jane Eyre och en fantastisk bok av Fredrika Bremer. Däremellan ska jag fira jul med mor, erik och far. Åka hem, åka till Göteborg, flytta, komma i ordning och må bra. Yeah right. Två dar efter att dessa små verk ska vara utlästa ska vi även ha läst Madame Bouvary, som visserligen är av normal-storlek och en annan fransk-realistisk bok av Balzac. Jag vet inte hur ni tycker att det verkar. Men det kommer faktiskt inte att fungera. Jag kommer inte träffa nån av er på ett tag nu. Kanske framåt sommaren att det lättar lite. Det fina med att lägga lektioner på fredagar och måndagar är att man är tvingad att läsa på helgerna. Givetvis även eftersom jag ska läsa helvetets avkomma Dostojevski under samma tidsrymd. Fanskap. Men nu måste jag naturligtvis börja på homo-tentan. Min kära Andromache kommer inte hinna dinga 60 inom en överblickbar period. Så nära, men ändå så långt borta. Här ser ni henne och ett av hennes husdjur, woodfrog, som jag fått av Tjurvrålarn. Han vann den på Dark Moon Faire. Suck.