imstilljustacliche

Jag studerar. På ett ganska bra universitet. Det är trevligt och det finns mycket kunskap för aktiva elever att ta in. Jag försöker vara aktiv. Jag försöker vara seriös med mina studier. Jag försöker koncentrera mig bra på föreläsningarna och respektera det faktum att även en tråkig professor kan vara kunnig och nödvändig att höra på. Jag försöker ta mina svin-dyra studier på allvar. Jag gör detta som 100%-ig sysselsättning, och begär också att de människor jag har omkring mig i skolan bättrar på min studiemiljö. Nåväl. Idag var det varmt. Studenter passade på att sitta utanför universitetet på den gröna mattan som tillhör universitetet. Och vi är glada studenter för att det är varmt. Jag dricker kaffe och äter chockladboll, veckans fika. Men följande bild som möter mig stångar mig med fruktansvärd kraft. På gräsmattan utanför universitetet infinner sig helt plötsligt barnfamiljer. Barnfamiljerna breder ut filtar på gräsmattan, tar av sig sina kläder och fläker ut sig. Barnfamiljernas barn är helt plötsligt nakna och plockar med sina spannar och spadar de tagit med sig. Barnfamiljernas barn tar sina spannar och spadar och springer ut i fontänen. Där badar barnfamiljernas barn glatt. Jag försöker fika i pausen mellan mina föreläsningar. Barnfamiljerna tror att det är högsommar vid havet. I bikini tar sedan barnfamiljsmamman sitt barn och går in på universitetes kafeteria för att köpa glass. I kafeterian där storheter som Gunnar D Hansson, Bo Ralph och han jag glömt namnet på men som är skit-viktig iaf äter middag. VA?! In klampar de halvt nakna och barfota mitt på ljusan dagen? Det var en sån enorm paradox att jag inte finner ord! KLÄ PÅ DIG ÅTMINSTONE! Sen när blev universitetet i Göteborg ett familje-semester-paradis? När blev skol-kafeterian strandkiosk? Sen när kan man inte få dricka en kaffe i en skyddad värld som skolan utan att påträngas av nakna, fläskiga flerbarnsmödrar? Är det verkligen lagligt att låta sina barn bada i fontäner? Min värld har rubbats och jag står inte stadigt längre. Jag är förlorad.