imstilljustacliche

Idag ringde mamma och sa att hon har handlat tupperware åt mig. Jag blev så glad. Jag visste knappt man höll tupperware-parties längre, det känns nästan lite 80- tidigt 90. Och att damerna som närvarar vid de små partyna är bara amerikanska hemmafruar av övre samhälls-skiktet med män i politikeryrket. Det är samma damer som sitter och lablar farliga cd-skivor med explicit lyrics-märket och skonar sina barn från hemska manson-texter och vet bättre hur samtliga människor i samhället ska uppfostra sina barn och har svaret på hur fattigdomen ska få ett slut. Men så är tydligen inte fallet eftersom det inte finns något övre samhällsskikt i värnamo. Kanske håller på att bildas ett. Fast då skulle ju inte vi i vår familj vara välkomna iaf. Så som vi ser ut. Hursomhelst. Jag har alltid gillat tupperware. Jag har en svaghet för saker som finns i serier. Som tupperware eller böcker i flera band som svenska akademiens ordlista, eller ikea-möbler eller de remastrade utgivningarna av Bowie-skivorna, som alla är designade på samma sätt, eller tv-serier eller i pricip allt som består av flera delar och har en kontinuitet i utformandet. Det kan vara mitt hysteriskt fascistiska ordnings- och strukturdrag som har lagt grunden för detta gillande. Men utan fasta rutiner hade jag bara varit en degig, oformbar massa, som sånt där slajm man hade när man var liten, fast som jag aldrig gillade eftersom jag redan då ogillade saker som bara gled mig ur händerna och som man inte kunde forma. Jag hade segat och degat runt mellan golv-springorna tills nån spillde vatten på mig och jag rann ut till en blöt fläck. Ohållbart hade mitt liv varit, med andra ord. Nej. Nu trivs jag som det är. Så länge jag inte planerar för långt fram i tiden och ligger vaken om nätterna och strukturerar upp hur en dag ska se ut framåt februari 2007. För då somnar jag inte förrän jag har genomlevt den dagen som planerat. Det är lite i det stadiet jag befinner mig nu. Jag har gått igenom veckan för flytten varje natt, om och om igen, de senaste veckorna. Samma scener i huvudet, om och om och om igen. Just nu så går det på repeat eftersom jag inte kommer längre utan att ha mätt fönster och väggar. Så mycket struktur och så lite sömn har det varit den senaste tiden. Men när väl veckan infaller så kommer allt att gå som smort. Tills dess är det huvudvärk och missade lektioner som står på dagsordningen. Och lite home-schooling som i äkta amerikansk anda.